Då var man i karibien… Det var ett kärt återseende av Andreas som möte upp mig på flygplatsen i Tobago. Andreas tog oss vant till båten med lokaltaxi på 5 minuter. Vi hade mycket att prata om då vi inte sets på 2,5 månad. Det var även första gången jag fick se vår båt Happy som Andreas hade slitit med. På båten fanns även vår betalande besättning, två norrbaggar, en luleåbo, en tjej med ryskt ursprung som talade flytande svenska samt jocke( Andreas brossa). Kändes annorlunda att vara så många på båten från att vara van vid att bara jag och andreas som seglat tidigare. Var även lite smått kaos på båten då 2 stycken sov i salongen. Tog mig några dagar att vänja mig vid att bo på en båt med allt det innebär. Var lite smått sjösjuk de första dagarna.
Först intrycket av Happy var att hon hade gott om utrymme. En stor sittbrun med plats för 10 personer att sitta, en stor salong samt 2 toaletter samt den stora trampolinen längs fram.
Nu har jag varit på båten i mer än 3 veckor. Tiden bara springer iväg. Har inte än börjat plöja genom böcker som jag gjorde större delan av förra resan eller har iaf hunnit en pocket bok:). Mycket av tiden har gått till olika saker att fixa med båten. Då vi även har varit 7 stycken ombord har det varit en del handling. Utbudet på mat har inte varit det bästa. Martinique tillhör frankrike vilket för med sig lyxen att kunna handla ost, vin och baguetter billigt. På vissa andra ställen fick man nöja sig med det som erbjöds torrvaror med djupfryst kött oftast kycklingvingar.
På dessa 3 veckorna har vi hunnit besöka Tobago, Grenada, Grenadinerna (Union island, carriacou, tobago cays, mayreau, bequia) och nu martinique. Jag har hunnit var i 4 länder och på minst 10 öar under dessa 3 veckorna. Det bästa är att gillar man inte ett ställe så seglar man bara vidare till nästa:) Med Uhuru (vår förra båt) var det lite av ett projekt att segla vidare till nästa bukt. Då jag ”ankarspelet” skulle dra upp ankaret, vi skulle hissa segel och hinna fram i tid utan att använda vår bensinmotor. Nu har vi ett smidigt ankarspel där man bara behöver trycka på en knapp, sen säger man till någon i besättningen att hissa segel då dem behöver ”träna” på det. Skulle det vara motvind med dålig seglingsvinkel slår vi bara på dieselmotorerna.
Gerd o Ingemar says:
Kul att läsa Karins första blogginlägg, Det låter som att ni hinner med mycket och att det fungerar bra för er. Det ser behagligt ut sitta skuggan och läsa. Man blir lite avundssjuk när men ser detta. Lite sol, ljus och värme vid denna årstiden skulle passa oss också. Här ska det bli minusgrader den närmaste veckan och kanske lite snö. Det är nu pyntat för advent med ny adventsstjärna i stora rummet. Det blir traditonell julskyltning i Laholm på Söndag och lite glögg och pepparkaor.
Det är fler Mellbybor på sgelsemester. Det är Lisbeths son med fru som kommer till St Luica om ungefär 5 veckor.
Ha det bra och sköt om er.
Mamma och Pappa
Regina och Bengt says:
Hej!
Det var roligt att höra hur Karin tyckte det var att komma till Båten “Happy” och jämförelsen med förra båten “Uhuru”. Förstår att det måste vara jätteskönt att ha ett ankarspel och bara behöva trycka på en knapp i jämförelse med att dra upp ankaret för hand. Även att kunna fördela sysslorna till en besättning, inte så illa. Med så många boende på båten, blir det en hel del planering.
Så många ställen ni hunnit besöka. Det lät jättekul.
Hälsningar Regina o Bengt
Helena Mehlin says:
Hej på er!
Har tyvärr haft fullt upp här hemma och inte riktigt haft koll på er. Det var kul att läsa hur ni har det och se så många härliga bilder. Här är vi som sagt inte sysslolösa. Denna veckan har vi tagit vår andra vacination, varit på luciafirande på dagis, Elliot har börjat ny grupp i gympan med 7-8-åringar och tränar nu 3 timmar i veckan på tisdagar och torsdagar. Vi var på uppvisning förra helgen på Arenahallen, fick rycka in som funktionär. Det är ju snart jullov så på jobbet är det högar som ska bedömas och det ska skrivas omdömen. Får nog ta med mig sovsäcken till jobbet nästa vecka. Har ju även lite att förebereda inför ledigheten i januari. Ni vet säkert att vi fått en del snö så julstämningen gör sig påmind. Tog tillfälle i akt och gav oss iväg till golfbanans pulkabacke i helgen. Därefter bakade vi lussekatter och pepparkakor. Molly och Elliot följer TV:s julkalender Mysteriet på Greveholm. Den är lite smårolig…. Tiden går och William fyllde 17 år häromveckan, otroligt! Molly har fått flera nya kompisar på dagis och Elliot i skolan. Ha det så gott!
Kramar Helena m.familj